wicin

Jag ska köpa hund. Om ett tag. Har letat lite kennlar och några som jag ska höra av mig till och säga att jag är intresserad av en valp, så får vi se hur fort man får hem en liten. Det ska bli en flatcoated retriever såklart.
Jag tänker fortfarande på Dart. Det är väl 7 år sen nu tror jag som vi tog bort han....  Jag har alltid tänkt på han mer eller mindre. Och nu när jag äntligen ska få ha hund igen, en egen den här gången, så tänker man ju så klart mer på han. För det var ju en flat. Och det är därför jag vill ha en igen. För han var verkligen världens finaste. Så underbart snäll.
Jag undrar hur många gånger man ska säga fel namn p den nya. Det ska säkert hända både en och två och tre gånger. Speciellt när den har blivit lite större, och ser precis likadan ut... Men vi har ju sagt eller varit på väg att säga fel till Ludde också och han är ju inte ens samma ras, och absolut inte lika stor.
JAg hoppas att nästa hund blir lika fin som Dart var. Även om man aldrig kan få exakt samma, hur mycket man än vill det.  Även om jag skulle köpa från samma kennel är det ju inte säkert man kan få samma linjer, och det säger ju ändå inte att man får en hund som han. Men flat är ju väldigt snälla och glada, så en sån hund vet man ju att man får. sen är det bara hoppas man får samma mentalitet. Han nöp aldrig, eller sa ifrån på annat sätt. Han abra gick. Och jag skulle vilja att nästa hund också tittade till oss på kvällen när man gått och lagt sig. För han gjrode ju alltid det, speciellt när han blivit lite större, och vi flyttat till huset vi bor i nu. Han gick alltid först till syrran, sen till mig och så in till mamma och pappa och la sig där. Det var som att han sa god natt, och såg till att vi var där vi skulle.  Ibland puttade han abra upp dörren och såg att man låg där och ibland gick han in.
Vi hade aldrig kunnat ha en bättre hund, och hur många hundar jag än kommer ha, kommer jag aldrig hitta nån lika underbar. Men jag kan ju få komma i närheten.