Two steps forward, one step back

Känns som jag kommer börja tänka för mycket igen. Det behövs inte mycket mer för att jag ska börja tänka för mycket igen.....
Bara en sån sak som att  "dom där örhängena har du aldrig haft va?" har ju fått mig att börja tänka igen.Trodde inte han la märke till sånt, i alla fall inte när det gäller mig... Men det är ju en del andra saker också...
Det är nog bra att jag är borta en del, behöver inte se han så mycket... Och när jag är där borta har jag inte tid att tänka på han....
Jag vill bara inte falla tillbaka till där jag var förut, men det känns som jag är på väg. Det behövs inte mycket för att jag ska vara där igen. But what good does that do? Absolut ingenting...
Det är så typiskt att man ska vara lite på väg att gå vidare igen, och så är det småsaker som gör att man går tillbaka igen istället... Inte för att det inte varit så förut....
Tänk om jag liksom kunde få smyga mig in lite i hans tankar (och känslor) men det lär ju inte hända.
Många gånger som jag fantiserat ihop konversationer mellan oss, bara för att få ut saker liksom, men det är allt det kommer vara, fantasier.
Han visste ju före jul, så varför ska han inte veta nu? han kan ju inte vara säker, men han kan ju ana, det syns säkert på mig, även om jag hoppas att det inte gör det.
Men det kanske är det han försöker ta reda på..? Nä, det tror jag knappast, varför skulle han göra det?
Tänk inte så mycket!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback