wicin

It`s so time to let go.

Men jag vet inte hur man gör.

Vi pratade lite om förhållanden på en rast och M frågade A om hon kunde räkna hur många år, månader, dagar, timmar. Det kunde hon inte. Inte han heller tydligen. Men det kan jag. And I never even dated the guy.
4 år och snart 3 månader. En del av det tragiska är att jag vet vilket datum,dag och tid. Det som är ännu mer tragiskt är att jag inte kunnat släppa när det är en kille som aldrig kommer tänka på mig på det sättet. Han tänker bara på mig som typ kompis, och det är okej. Även om han visste allt jag skulle vilja säga, men aldrig kommer göra, för att det är för svårt, hur länge jag kännt så här, att jag föll direkt, aldrig kännt så mycket för nån, så skulle det ändå inte ändra på nåt. I´m not that lucky. Men han visste ju vlite vid jul så nåt måste han ju veta. Fast det var ju då...
Jag måste lära mig att släppa och det snart. Annars har det snart gått 5 år. 5 år, för en kille jag aldrig kommer få..
And I`m gonna go crazy again...  But it`s not that easy...

Why can`t I let go?

Varför ska man fastna så mycket för nån om det inte är meningen att det ska vara han och jag?
För det kommer det aldrig bli. Hur mycket jag än vill det...