wicin

Hade jag fått se han idag hade jag pratat med han. Om inte annat hade nog M sett till at vi gjort det. Hon sa att hon skulle ringa, och jag skulle skicka...
Jag har skrivit ner det jag vill säga för tredje gången. Och nu när jag ska skicka, vet jag inte om jag vill/kan......... Jag vet att jag behöver det, men det känns så svårt. Även om det är skrivet och jag inte behöver säga det högt.... I don´t know....
Men jag vet ju..... att om jag inte gör det, kommer jag önska att jag hade gjort det, att han visste. Att jag sagt nåt. För annars kommer jag ändå tänka på det, kommer fortsätta, och inte kunna gå vidare och släppa allt. Och det måste jag ju. Även om jag inte vet hur.
Och bara för att jag bestämt mig tidigare, så vet jag inte nu. Liksom, varför ska jag? But I need to. Om jag nån gång ska kunna gå vidare.
Varför ska det alltid vara så svårt....
Jag kommer väl inte ångra mig. Eller om jag inte gör nåt kommer jag väl det... Men jag kommer väl inte ångra att jag sa nåt, igen. Jag vet inte ens om han vet längre. Förmodligen inte...
I need him to know. Även om jag inte har någon chans...... Varför skulle jag det helt plötsligt?
Fast man vet ju inte säger M, och L sa väl det också typ. Hon hade inte märkt nåt, så man var väl kanske inte så uppenbar längre... Men det har ju gått så länge... Men hon förstod varför jag föll för han. But he´s that kind of guy.
Åh jag vet inte....! Men jag vet att jag behöver det...
Jag vill inte...... Jag kan inte....
Alltså är det egentligen ba