Still there
Jaha... Då vet man hur det känns. Första gången jag såg han när jag gick förbi och såg in i köket kändes det inte så mycket, inte heller när jag gick förbi matsalen och såg han där. Men när han typ sprang förbi mig i korridoren när jag städade ett rum, då bankade hjärtat lite extra. Kände lite av det där suget man kan känna ibland. Och suckade för mig själv. Nästan ett år sen han nobbade mig sist, har knappt sett han sen början av februari eller mars. Och har fortfarande känslor för honom.
Det har gått 2 år, 4 månader, 22 dagar... Tänk att man fortfarande kan hålla räkning..... Men eftersom jag vet precis vilket datum jag träffade honom första gången så... Kommer ihåg vilken dag det var, och vad klockan var. Är man totalt insnöad då? Eller det vet jag ju att jag är. Man kanske är knäpp....?
Aldrig hade jag trott att det skulle hålla i sig så länge..... Att jag skulle fastna så totalt, så jäkla fort... I nån jag aldrig kommer få...
Undrar vad han tänkte när han såg mig... Om han tänkte nåt överhuvudtaget, föutom att det var länge sen han såg mig eller nåt...
Jaja..... då vet jag ju i alla fall att jag inte kommit så långt trots allt...