wicin

jag vill verkligen inte vara ensam längre. jag är så fruktansvärt trött på att  vara ensam och singel. jag vill också ha nån. nu! och inte blir det ju bättre av att syrran har pojkvän. visst, jag är jätteglad för hennes skull. men jag då? när ska jag få hitta nån som hittar mig? jag vill också.
kan det nån gång, bara en endaste gång, bli som jag vill? jag vill också få uppleva kärlek. lyckligt kärlek. för en gångs skull..
tur att jag inte är helt ensam, men snart är jag väl det. bara en kompis kvar som fortfarandeär singel. men hon ska säkert hitta nån före mig. och då står man där. ensam. om två år är jag förmodligen fortfarande singel.. skulle då inte förvåna mig. varför skulle det plötsligt ändras?
men jag vill att det ska ändras. nu... jag vill få känna det alla andra känner och upplever. men inte ens en skymt av det får man... visst är livet orättvist..