wicin

"I don't wanna be lonely no more....... I don't wanna be lonely anymore"
Är less på att vara ensam, att lägga sig ensam när man ska sova. Helt enkelt less på att vara singel. Och nu har syrran hittat nån och det gör det ju inte bättre. Är jätteglad för hennes skull. Men jag då..? Nu är två vänner förlovade, en har barn, syrran har fått pojkvän.. Nästan bara jag kvar nu. Och jag är så less på att inte hitta nån, eller snarare inte hitta nån som hittar mig. Ska det verkligen vara så jäkla svårt??
Och att man ska fastna så totalt för nån man inte kan få... Har gjort det förut, men aldrig så mycket som nu,. Varför ska det vara så svårt att gå vidare? Jag vet ju att jag inte får nåt för att jag fortfarande har känslor för han. It's never gonna happen. Och ändå kan jag inte släppa helt. Lite har det släppt igen, mycket för att jag inte sett han på ett tag.  Men så fick jag ju se han för några dagar sen, och så kanske idag.. Jag vill se han, men ändå inte eftersom jag vet hur det blir.
I want someone... Har öppnat mig lite mer och "försöker" om man kan säga så, hitta nån annan att spana på och så, men tänker jag på att ha nån tänker jag ändå på han..

"I don't wanna be lonely no more..... I don't wanna be lonely anymore"

Blir det aldrig min tur??